du var allt det vackra i hela världen
och utan dig är allting bara grått
i det här huset,
finns ingenting som tilltalar mig längre,
jag vill bara vara där du är,
var nu än det är.
Jag ber till en Gud, jag inte ens vet om jag tror på,
men jag måste få tro någonting,
att du kommer till ett bra ställe,
du kan inte bara ha försvunnit,
du måste ha behövts någonannanstans,
för annars är det inte rättvist.
Jag tänker inte tro att det bara är svart,
du är i ditt paradis nu,
det efterliknar nog Östanvik,
det är sommar jämt och du springer runt runt och "pratar" på ditt egna vis,
precis som du gjorde här på jorden.

Jag kan inte förstå,
dom tog dig,
dom lämnade din borttynade kropp,
och dom tog dig,
dom tog allt liv,
allt liv som jag levde för,
vad lever jag för nu?

Allt som var vackert i världen har försvunnit,
nu är allting grått,
och i skrivande stund,
har jag ingen tro på att någonsin kunna sluta gråta,
må bra,
vilja leva vidare,
jag vill dö bredvid dig,
för jag vill leva med dig.
Jag längtar tills jag får träffa dig igen
för jag saknar dej redan
och det finns inget jag hellre vill ha än dig

jag tog på din döda kropp,
jag tappade det jag höll i,
och jag föll,
jag har ingenting som håller mig uppe längre

allt som var vackert,
har tagits från denna jord,
och här finns inte längre något att leva för.