Nu när aggressionen lagt sig känns det bara jobbigt.
 Låten We are one från lejonkungen gör riktigt ont..
varför fungerar inte våran relation som den ska för?
varför blir du så arg, och varför är jag den mogna i våra argumentationer.
Det är inte jag som slänger luren i örat på dig.. Tvärtom.
Vad ska jag göra? Vad ska jag säga? 
 
Jag kan inte argumentera emot dig heller, inte nu, det vågar jag inte längre..
Jag vet hur det slutar, du tycker alltid så synd om dig själv,
och jag tycker alltid så synd om dig oxå.
Jag kan inte kasta alla ord i ansiktet på dig som jag önskar jag fick. Bara för att det hade känts så skönt att bli av med dom..
jag skulle ha så många rätt bland alla dina fel, men jag vill inte att du ska förlora, för hellre förlorar jag själv.. men det får mig att må dåligt.. men jag vill inte vara anledningen till att du ska må dåligt.
Men det du begär, är så lite, men ändå så mkt.. För av någon anledning, har det under dessa år, blivit en börda.
Jag älskar dig

 och det kommer jag alltid göra